Tonarter

En tonart kan ses som en "förlängning" av durskalan. Om man spelar en låt som använder sig av tonerna i skalan G-dur så spelar man också i tonarten G-dur. Det finns alltså lika många durtonarter som det finns durskalor. För att visa i vilken tonart en låt går så måste man ange detta i början av låten och då med så kallade "fasta förtecken". De fasta förtecknen visar vilka av stamtonerna som är antingen sänkta eller höjda. Använd gärna tekniken att ta ut durskalor som beskrivs i kapitlet "Durskalan" (helt, helt, halvt, helt, helt, helt, halvt) för att på så sätt ta reda på vilka förtecken som durskalan innehåller.

Räkna de fasta förtecknen

Det kan vara bra med ett litet knep för att snabbt kunna se i vilken tonart en viss låt går. Knepet bygger på att man lär sig två ramsor. En ramsa för de tonarter som innehåller korsförtecken (#) samt en ramsa för de tonarter som innehåller b-förtecken (b).

Ramsan för korsförtecken är (#):
Gå Du Axel Efter Bertils Fiskar

Om du tittar på begynnelsebokstaven på varje ord i ramsan så får du: G, D, A, E, B, Fiss

Poängen är att tonarten G-dur har ett korsförtecken (Gå), D-dur har två korsförtecken (Du), A-dur har tre korsförtecken (Axel) etc. Lär man sig ramsan så kan man alltså bara räkna de fasta korsförtecknen i tonarten och fundera ut vilket ord i ramsan som kommer efter så många korsförtecken. Är det fyra fasta korsförtecken så hamnar man på ordet "Efter" i ramsan - tonarten är E-dur.

Ramsan för b-förtecken är (b):
Frosten Bestal Esters Astrar Dess Gestalt
Om du tittar på begynnelsen i varje ord i ramsan så får du: F, Bb, Eb, Ab, Db, Gb

En uppställning av alla tonarter i dur

Parallelltonarter

Varje tonart i dur har också en parallell tonart i moll. Det betyder att det finns en tonart med exakt samma toninnehåll - men som klingar i moll. Om vi utgår från skalan C-dur och spelar den från C till C så har vi den vanliga och enkla durskalan. Spela nu exakt samma toner men börja på tonen A och spela upp till A. Märk hur skalan ändrar karaktär från en "glad" skala C - C till en mer "sorgsen" skala A - A. Skalan du just spelat heter ren A-mollskala. Då den rena mollskalan i A innehåller samma toninnehåll som durskalan i C så kallas skalorna parallella. Det gör tonarterna också. Tonarten C-dur är parallell med tonarten A-moll. För att hitta en durskalas mollparallell så utgår man från durskalans 6:e steg. Om du spelar samma toner som durskalan - men från durskalans 6:e steg - så får du den parallella mollskalan.

Kvintcirkeln En kvintcirkel är en grafisk överblick över hur "allt hänger ihop". Kvintcirkeln används som hjälpmedel för att snabbt kolla tonarternas förtecken, parrallelltonarter samt harmoniksläktskap. Kvintcirkeln består som namnet antyder utav (rena) kvinter som läggs intill varandra med C-dur "klockan 12". Du kan dessutom tänka att det är fem tonsteg mellan varje tonart i cirkeln precis som fem minuter på en klocka. Se också att tonarterna F# och Gb möts "klockan 6" i cirkeln. De innehåller alltså samma toninnehåll som varandra, men den ena tonarten utgår från ett höjt F (blir alltså F#) och den andra från ett sänkt G (blir alltså Gb). I den enklaste versionen av kvintcirkeln står bara durtonarterna.

Med parallelltonarterna En mer utförlig kvintcirkel innehåller också parallelltonarterna. De skrivs då på innsidan av cirkeln. Räkna förtecken Här nedan kan du se den mest utförliga kvintcirkeln med de fasta förtecknens placering inskrivna. Märk att antalet förtecken ökar med ett för varje steg du går från C. Om man stegar till vänster så hittar man b-tonarterna och till höger hittar man tonarterna med korsförtecken - de så kallade korstonarterna.